lördag 19 december 2009

ECT, del 1: Det dåliga ryktet

A boy stemming from Belchamp Otten
sought help for to stop feeling rotten.
Through a probe to his head
electricity fled.
Both good and bad turned out forgotten.


Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en fantastisk tillgång. Samtidig har debatten nu senast i november åter påminnt om att ECT otroligt omdebatterat - kanske den allra mest kontroversiella behandlingen i svensk sjukvård.

Många reagerar känslomässigt på kombinationen psyke och elektricitet. Samma kombination har förvisso historiskt använts både för tortyr och tveksam aversionsterapi. Via Gökboet
går visst associationerna till gamla tiders mentalsjukhus, vilket Uppdrag Granskning inte skämdes för att spela på. De mest extrema ECT-motståndarna jämför till och med metoden med lobotomi.

Rent intellektuellt kan jag förstå reaktionerna, men är ändå lite förvånad. Jag antar att jag är för ung för att ha en sån koppling till mentalsjukhus och Gökboet. För mig finns ingen uppenbar skillnad mellan en fysikalisk behandling och en kemisk (som läkemedel). Och ECT är inte helt olikt defibrillering/elkonvertering. Skillnaden är förstås till stor del att några nämnvärda bestående bieffekter inte verkar finnas att koppla till elkonvertering, men nog spelar också såväl tabut kring det psykiskt sjuka såväl som psykiatrins negativa historiska rykte in?

Hur tråkigt det än må vara med de associationer ECT ger måste frågan om effekter och bieffekter väga tyngst. Den frågan är betydligt svårare.

2 kommentarer:

  1. Jag har en vän som har fått den elektriska kyssen vid ett flertal tillfällen. Det funkar mot den värsta depressionen, men ger biverkningar på minnet. Ganska grava sådana, vad jag har märkt på min vän - och enligt henoms egen utsaga med.

    SvaraRadera
  2. Att det funkar mot den värsta depressionen men ger biverkningar på minnet är en rätt bra sammanfattning av läget som jag förstått det. Jag tänkte fortsätta att skriva om effekt och biverkan i ett eller flera följande inlägg.

    Jag blir nyfiken, hur märker du av de besvär din vän har? Och hur länge sen fick hen behandlingen?

    SvaraRadera