lördag 23 april 2011

Utbildningsplatser på läkarprogrammet

Zettermark skriver om utbildningsplatser på högskolan med läkarprogrammet som exempel. Det är ett ämne jag har för mycket personlig koppling till för att inte skriva om.

Som kommentatorn Elin är inne på är frågan om utökat läkarprogram komplicerad. Att få fram fler läkare är lätt. Att få fram dem utan försämring av utbildningen är betydligt svårare. Redan nu är trängseln ett stort problem; att ett helt gäng studenter svansar efter samma handledare är inte roligt för någon och tveksamt lärorikt, och möjligheten att öva på praktiska moment är betydligt mindre nu än för några år sen. Problemet går delvis att lösa genom att i större utsträckning förlägga praktik till avlägsna landsortssjukhus, men det löser inte hela problemet. Bristen på läkare gör att tid för handledning är knapp - en ond cirkel.

Läkarförbundet har ju försökt hålla antalet läkare lågt och lönen hög, men pendeln har börjat svänga, lyckligtvis. Jag tycker att strategin med lön som huvudmål är galen både ideologiskt och egoistiskt; lönen är bra ändå och läkarbristen är ett arbetsmiljöproblem som bara kommer att bli värre. Numer är det mest MSF (läkarförbundets studentgren) som är emot utökning av utbildningsplatserna - just pga kvalitetsproblemet.

Det finns gott om statistik om det svenska utbildningsväsendet. På Högskoleverkets sida (ej direkt länkbar) ser jag att antalet antagna verkar ha ökat minst 25 % de senaste tre åren*, och jag vet att det ökade nästan varje termin sen jag började 2005 också. Är en snabbare ökning rimlig utan att göra omfattande förändringar i utbildningen? Tillkomsten av en sjunde utbildningsort, Örebro, är en sådan omfattande förändring men som jag är inne på i första stycket handlar det också om frågan hur läkarstudenter på praktik tas emot och utbildas.

Det är för övrigt lättare att komma in än på flera år. För högskolet krävdes 1,8 på högskoleprovet för att komma in nu på våren (1,9 för KI). VHS rapporterar att maxpoäng inte behövs längre om du söker direkt på betyget; uppdelningen i "nativa" gymnasiebetyg och kompletterade är ju dock rätt ny (och rätt konstig) så det säger kanske inte så mycket. Jag har inte längre koll på alla sökgrupper och kan inte helt tolka VHS statistik, vilket betyg som egentligen krävs.

Om betygsgränsen sänks är det bara positivt! Det betyder att färre personer behöver lottas och i någon mån större rättvisa. Förhoppningsvis kommer de in på en utbildning av hyfsad kvalitet även fortsättningsvis.

* För höstintag 572->715 mellan 2007 och 2010, för vårintag 591->787 mellan 2008 och 2011.

söndag 20 mars 2011

Krans av slemhinneveck

Ibland när jag skriver bloggkommentarer blir de så långa att jag vill spara dem för framtiden och kanske vidareutveckla. Med mer erfarenhet kanske jag skulle ha postat dem som ett bloggsvar direkt, men det brukar jag inte inse förrän efteråt. Så är fallet med den här kommentaren på Zettermarks blogg på ämnet Mödomshinna, slidkrans, slidöppning?

---

Jag tycker frågan kring hymen/slidkrans är otroligt frustrerande, inte bara för den skada myterna gjort, men på ett helt annat plan i det att objektiva fakta som rimligen borde vara lätta att inhämta helt verkar saknas. Okej, hinnan är en myt, men vad finns där egentligen?

"Ingenting" säger Christianson och Eriksson, men vad jag kan se har de inte publicerat någon egen forskning (deras doktorsavhandlingar är inom andra ämnen). Jag var på en föreläsning med en av dem (antagligen Christianson, det var i Umeå) för några år sedan och tyckte det var konstigt att hon trots upprepade frågor inte alls ville hänvisa till några källor. Ändå dokumenteras tydligen skador på hymen vid undersökning av barn som misstänkts vara utsatta för sexuella övergrepp (se t.ex. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19920333), så personer som arbetar med sådant borde väl veta något, men verkar inte delta i debatten. Andra forskar visst på vilka varianter av hymen som förekommer (se t.ex. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11888807). En gynekolog på en ungdomsmottagning i Uppsala berättade att hon träffade ett par unga kvinnor i månaden med ett fibröst band (motsv. "septate hymen" ovan)...

Nåja, jag får väl nöja mig tills vidare med att det exakta svaret inte finns just nu. Jag tror det var bra av RFSU att inte vänta på total kunskap, utan ändå lansera slidkransen och "en krans av slemhinneveck", som någon form av rimlig kompromiss och klart bättre än mödomshinna. Att RFSU inte ville släppa in Christianson och Eriksson i arbetet förstår jag, för de har fortfarande kvar att leda sina ståndpunkter i bevis.